Skip to content


Jag vandrade delar av Kungsleden sent på kvällen och natten. Det är fint att passera uppsatta tält och tysta stugplatser och kunna njuta av de mäktiga miljöerna helt ensam.

Wilda Nilsson

Genomförda Band: Gröna Bandet 2024.

Bor: Fjällnäs i Funäsfjällen.

Särskilt minne eller upplevelse: Några kilometer från Helags tog jag en förmiddagsrast och kokade kaffe. Solen värmde och det var precis lagom mycket vind för att hålla borta myggen. Framför mig såg jag Helags och Predikstolen och det var så skönt att bara vara där. Dricka kaffe långsamt, inte ha några ”måsten” eller ”borden” alls. Att bara vara.
För mig är Gröna Bandet många sådana små stunder av total närvaro. Nu i efterhand känner jag tydligare den enorma mentala belastning som ett vanligt liv med jobb och vardagslogistik faktiskt innebär. Jag undrar hur det kommer sig att vi väljer att leva så här. För jag tror varken huvudet eller kroppen mår bra av det egentligen.

Min största lärdom från mina turer: Det var fint att få uppleva ensamhet, tystnad och det lugn och frihet som jag bara hittar i naturen. Att få vara helt i min egen takt utan att anpassa mig till något annat än naturens villkor. Jag känner att jag kan lita på mig själv och att jag trivs med att vara ensam. Det gjorde också att jag ännu mer uppskattade mötena med människorna jag träffade på vägen. Jag tar med mig insikter om att jag alltid kommer klara mig. Och att jag mår bäst när jag tar beslut genom att känna inåt och reflektera snarare än att bli påverkad av andras åsikter om mig eller mina val.
Jag lärde mig också den hårda vägen att inte tvätta sitt skalplagg innan Gröna Bandet, spray för att göra jackor vattentäta fungerar inte. Jag var blöt väldigt ofta på dagarna för det regnade massor. Jag önskar också att jag hade gått Padjelantaleden som en del av mitt Gröna Band. Och att jag hade börjat, inte avslutat, min vandring vid Treriksröset.

Favoritplats / favoritsträcka längs bandet: Varje sträcka har sina höjdpunkter men det var första gången jag vandrade Lapplandsleden. Att vandra över Aamere i solsken och klart väder var otroligt, definitivt värt alla höjdmeter den dagen. Jag hade också en fantastisk sista vecka från Abisko till Treriksröset genom Norge. Vidderna, vyerna och det fina vädret satte guldkant på avslutningen av Gröna Bandet. Jag badade i ett vattenfall ett par hundra meter före Gaskashytta, vattnet var ljummet och jag var helt ensam. Kokade kaffe vid vattnet och hade den bästa rast jag tagit i mitt liv. 

Tips jag vill dela med mig av: Att det finns mat att köpa i butiker längs vägen förutsatt att man inte har något särskilt kostbehov. Det är helt onödigt att skicka depålådor, det går utmärkt att handla längs vägen och på så sätt stötta lokala aktörer. Dessutom ger det flexibilitet och möjlighet att ändra färdväg med hänsyn till väder, snöförhållanden och så vidare.

Jag vill ge ett tips också. Vandra i din takt. Om det är fem mil per dag eller fem kilometer spelar inte någon roll, ditt band är ditt. Strunta i hur andra tycker du ska göra.

Specialområde som jag kan tipsa om: Jag svarar gärna på frågor om rutiner på vandring, utrustning och hur det är att vandra ensam. Såklart kan jag berätta om mina vägval också 🙂

LÄNK till dagboksbloggen om alla dagar på mitt Gröna Band.

Funderingar?

Skicka ett meddelande till mig via formuläret nedan.




    Back To Top